Aurikulär Vagal Neuromodulerings Terapi (AVNT) ökar signifikant vagusnervaktivitet och hjärtfrekvensvariabilitet hos friska försökspersoner – randomiserad placebokontrollerad studie.
Publicerad i: Publicerad i Cardiovascular and Translational Research och Public Library of Science (PLOS).
Abstrakt
Vagusnerven spelar en avgörande roll i att reglera autonoma funktioner, inklusive stressrespons och mekanismer i olika inre organ. En tvåstegs crossover-studie undersökte Nurosyms effekt på hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) jämfört med placebostimulering. Resultaten visade en signifikant ökning på 61% i vagusnervaktivitet med Nurosym, vilket indikeras av högfrekventa (HF) komponenten av HRV, och identifierade LF/HF-förhållandet som en prediktor för svar på neuromodulering. Nurosyms neuromodulering förbättrar effektivt parasympatisk funktion, vilket tyder på terapeutisk potential för olika hälsotillstånd.
Bakgrund och mål
Vagusnerven är involverad i regleringen av många stora system, vars aktivitet är en markör för det parasympatiska nervsystemet och korrelerar signifikant och omvänt med markörer för inflammation. Därför är ökad hjärt vagal aktivitet proportionellt förknippad med hälsa, välbefinnande, avslappning och till och med känslor som empati. Omvänt är minskad hjärt vagal aktivitet kopplad till riskfaktorer som sjuklighet, dödlighet och stress. Nurosym, som ett neuromodulerings verktyg som riktar sig mot vagala afferenter, kan ha en kraftfull inverkan på hjärnan och påverka ett stort antal autonoma och psykologiska reparationsmekanismer.
Metoder
Tvåstegs cross-over studie jämförde effekten av Nurosyms neuromodulering (tragus) och placebostimulering (örsnibb) på hjärtfrekvensvariabilitet (HRV). Deltagarna genomgick två besök, där ordningen på stimulering och placebo var randomiserad. Varje besök omfattade tre faser: en 5-minuters baslinjeperiod, en 5-minuters stimuleringsperiod och en 5-minuters återhämtningsperiod. Under stimuleringsperioden fick deltagarna antingen Nurosym neuromodulering eller placebostimulering, medan effekterna av stimulering utvärderades under återhämtningsperioden. Fysiologiska data, inklusive elektrokardiogram (EKG) och andningsmönster, samlades in kontinuerligt under besöken. Statistiska analyser utfördes för att jämföra effekterna av Nurosym neuromodulering och placebostimulering. Olika HRV-parametrar, inklusive tidsdomän- och frekvensdomänindex, analyserades för att utvärdera effekterna av stimulering på den autonoma hjärtfunktionen.
Resultat
Både lågfrekventa (LF) och högfrekventa (HF) komponenter av hjärtfrekvensvariabilitet fungerar som indikatorer på vagusnervens aktivitet. LF-komponenten speglar en blandning av sympatisk och parasympatisk modulation, medan HF-komponenten, som upptäcks vid 0,15–0,40 Hz, specifikt är kopplad till den parasympatiska moduleringen av hjärtfrekvensen. Studien visade en ökning av vagusnervens aktivitet med cirka 61%, mätt med HF-komponenten (*p < 0,0017, Nurosym-neuromodulering jämfört med placebostimulering), vilket visar på betydande effektivitet.

(Bilder A, B, C, D) Autonom respons på Nurosym neuromodulering visade positiva förändringar i alla HRV-parametrar (A: HF, B: RMSSD, C: pRR50, D: SDRR). Bättre effekter observerades hos personer med ett sämre initialt HRV-förhållande. En minneseffekt noterades, vilket innebär att HRV förblev förhöjt även efter att neuromoduleringen stoppats.

Bild (A) visar högfrekvent HRV är signifikant ökad (*p=0,001).
Bild (B) visar lågfrekvent HRV är signifikant minskad (*p=0,001).
Bild (C) visar förhållandet mellan LF och HF minskar signifikant (*p=0,002).
Resultaten antyder en större förskjutning mot den parasympatiska sidan under Nurosym neuromodulering, vilket indikerar en mer uttalad avslappningsrespons.
Nurosym-gruppen för neuromodulering associerades med signifikant högre mått på hjärt
vagal aktivitet jämfört med placebogruppen (tidsdomänmått och frekvensdomänsförhållande). Dessa effekter kvarstod efter stimulerings perioden, vilket indikerar en överföringseffekt. Dessutom visade sig det initiala LF/HF-förhållandet som en signifikant prediktor för individens respons på neuromodulering av vagusnerven, där individer med högre sympatisk aktivitet upplevde större autonoma fördelar från interventionen.
Slutsats
Nurosym vagusnervs neuromodulering aktiverar det parasympatiska nervsystemet via vagusnerven och fungerar som en lugnande budbärare i kroppen. Nurosym överför information till centrala vagala projektioner i hjärnstammen och högre centra, vilka i sin tur skickar de efferenta nervsignalerna till hjärtat för att säkerställa balansen mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Denna koppling gör teknologin relevant för behandling av många sjukdomar, inklusive neurodegenerativa sjukdomar, kronisk smärta, inflammation och hjärt- och kärlsjukdomar.
Nyckelord
Vagusnerven, Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV), Parasympatiska nervsystemet, Neuromodulering, Hjärt vagal aktivitet