Aurikulär vagal neuromodulerings terapi förbättrar sömnresultat vid långvarig COVID: En pilotstudie

Abstrakt

Nurosym Aurikulär Vagal Neuromodulationsterapi (AVNT) utfördes för att bedöma förbättringen av sömnkvaliteten hos patienter med postviralt syndrom och kognitiva störningar. Deltagarna genomgick en 10-dagars behandling med AVNT hemma, med sessioner två gånger om dagen. Studien mätte sömnkvalitet med PROMIS Sleep Disturbance. Resultaten visade en signifikant förbättring i sömnkvalitet, med en minskning av sömnstörningspoängen med 19% efter interventionen, och denna förbättring bibehölls vid uppföljningen en månad senare. Resultaten tyder på att Nurosym positivt och hållbart kan påverka sömnkvaliteten genom att förbättra den parasympatiska aktiviteten. Denna studie framhäver Nurosym som en ny metod för att hantera sömnstörningar, även om ytterligare forskning krävs för att fastställa mekanismerna bakom de långvariga effekterna.

Bakgrund och mål

Den kliniska studien involverade kvinnliga patienter som upplevt ihållande symtom för långvarig coronasjukdom, särskilt kognitiva försämringar. Noterbart hade 37,5% av deltagarna redan existerande ångest eller depression. De genomgick en 10-dagars behandling med Nurosym som administrerades i hemmet. Varje dag bestod av två 30-minuterssessioner – en på morgonen och en på kvällen. Strömmens intensitet anpassades individuellt för att ge en konstant kittlande känsla utan obehag. Studiens resultat inkluderade sömnkvalitet, bedömd med hjälp av PROMIS Sleep Disturbance - Short Form, som sträcker sig från 8 till 40, där högre poäng indikerar större störning av sömnen. Dataanalysen involverade både parametriska och icke-parametriska statistiska tester för att ta hänsyn till normaliteten i datafördelningen, med effektstorlekar beräknade för varje signifikant fynd.

Metoder

Forskning visar att en betydande andel vuxna, inklusive mer än 40% i vissa studier, lider av mindre än de rekommenderade sex timmarna sömn per natt, vilket är kopplat till risker såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, fetma och till och med kognitiv nedsatt och depression. Dessutom möter traditionella behandlingar för allvarliga sömnstörningar, såsom farmakoterapi och kognitiv beteendeterapi för insomni (KBT-i), ofta begränsningar, inklusive biverkningar, beroendepotential och brist på tillgång till specialiserade terapeuter. Stimulering av vagusnerven, som spelar en nyckelroll i regleringen av det autonoma nervsystemet och inflammatoriska svar, har potential att förbättra sömnkvaliteten genom att stödja en balans som främjar en smidig övergång mellan vakenhet och sömn. I detta sammanhang kan Nurosym, som riktar sig mot grenar av vagusnerven, vara en ny och lovande metod.

Resultat

Studien visade en statistiskt signifikant förbättring av PROMIS sömnstörningsresultat i gruppen som fick Nurosym-stimulering, vilket indikerar effektiviteten av transkutan vagusnervstimulering för att förbättra sömnkvaliteten. Effekten kan korrelera med stimuleringen av vagusnerven, som tros underlätta övergången till djupare sömnstadier genom att öka den parasympatiska aktiviteten.

(Bild) Förändringar i sömn (PROMIS sömnstörning) vid tre tidpunkter: före interventionen, efter interventionen och efter 1 månads uppföljning. Boxplots används för icke-parametriska data, medan kolumndiagram visar parametriska data. Felstaplar visar standardfel. *p < 0,05.

Resultaten från sömnstudien visade en signifikant förbättring efter interventionen (10 dagar) och efter 1 månads uppföljning. Specifikt förbättrades sömnpoängen från baslinjen till efter interventionen med 19 % (p = 0,036, r = 0,6) och förblev på en liknande nivå efter 1 månads uppföljning (p = 0,021, r = 0,66). Dessa förbättringar indikerar att vagal neuromodulerings terapi hade en positiv och långvarig effekt på sömnstörningar hos deltagarna.

Slutsats

Den höga förekomsten av dålig sömnkvalitet och otillräcklig sömnduration i den allmänna befolkningen belyser det kritiska behovet av effektiva insatser för att förbättra sömnkvalitet och -längd. Preliminär forskning inom denna kliniska population tyder på att en tio dagars behandling med Nurosym förbättrar sömnkvaliteten och erbjuder ett potentiellt nytt verktyg för att hantera vanliga sömnproblem hos vuxna. Även om preliminär forskning stödjer den praktiska användningen av Nurosym vid behandling av sömnstörningar med betydande folkhälsorelevans, behövs ytterligare forskning för att slutgiltigt fastställa Nurosyms effektivitet som en behandling för det vanliga problemet med dålig sömn.