Vagusnerven och dess roll vid autoimmuna sjukdomar
Autoimmuna sjukdomar uppstår när kroppens immunsystem felaktigt attackerar sina egna vävnader, vilket leder till en rad kroniska symtom. Dessa tillstånd innefattar vanligtvis kronisk inflammation, matsmältningsproblem, hjärtrytmstörningar, smärta, koncentrationssvårigheter och ihållande trötthet, vilka alla kan påverkas av vagusnerven. Denna nerv är en viktig komponent i det parasympatiska nervsystemet, inklusive den kolinerga antiinflammatoriska vägen, hjärna-tarm-axeln och hypotalamus-hypofys-binjure-axeln. Vagusnervens roll i olika immunmedierade inflammatoriska sjukdomar, inklusive reumatoid artrit, diabetes, primärt Sjögrens syndrom, inflammatorisk tarmsjukdom och binjurebarksvikt, har studerats ingående, vilket har visat en tendens till minskad vagal tonus vid dessa tillstånd. Inflammation i vagusnerven, som kan orsakas av allergier, infektioner eller toxiner, kan ha en betydande inverkan på utvecklingen och progressionen av autoimmuna sjukdomar, ofta i samband med kronisk inflammation och dysautonomi genom¹:
Minskad hjärtfrekvensvariabilitet (HRV)
Den vanligaste komplikationen vid reumatoid artrit (RA) och den som är förknippad med hög dödlighet är störningar i det autonoma kardiovaskulära systemet. Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) är ett mått på hjärtmuskelns centrala autonoma drivkraft (aktivitet). Vid skador på vagusnerven observerades en minskning av HRV, vilket indikerar en onormal och otillräcklig anpassningsförmåga hos det autonoma nervsystemet och är förknippat med en hög risk för kardiovaskulära händelser².
Inflammatorisk respons
Vagusnerven spelar en avgörande roll i den inflammatoriska reflexen, reglerar immunfunktionen och hämmar överdriven produktion av proinflammatoriska cytokiner och autoantikroppar. När vagusnerven skadas förskjuts ofta denna balans mot kronisk inflammation, vilket leder till vävnadsskada och celldöd. Sådana obalanser ses vid sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och reumatoid artrit. Höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner och autoantikroppar är ofta förknippade med ökad aktivitet och svårighetsgrad av symtom på autoimmuna sjukdomar, samt vanligt förekommande komorbiditeter såsom kardiovaskulära problem (t.ex. ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, arytmier)¹.
Neurogen inflammation
Nedsatt funktion av vagusnerven kan i betydande grad bidra till neurogen inflammation, en form av inflammation som främst förmedlas av nervsystemet och som kan leda till patologi vid allergier och autoimmuna sjukdomar. Otillräcklig reglering av inflammation vid dysfunktion i vagusnerven kan bidra till utvecklingen och svårighetsgraden av autoimmuna sjukdomar. Detta kan också öka smärtupplevelsen och vävnadskänsligheten, särskilt vid tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och reumatoid artrit (RA)³.
Nedsatt mag-tarmfunktion
Vagusnerven, som är en integrerad del av den neuroendokrina immunaxeln, styr mag-tarmkanalens rörlighet, bukspottkörtelns endokrina och exokrina sekretion, leverglukosproduktionen och andra viscerala funktioner. Störningar i vagusnervens funktion kan förstärka inflammatoriska signaler från tarmen, vilket kan öka känsligheten för autoimmuna reaktioner. I samband med IBD och diabetes innefattar detta förändrad tarmmotilitet och störd endokrin och exokrin sekretion, vilket förvärrar gastrointestinala problem. Dessa symtom sträcker sig ofta bortom tarmen och yttrar sig som trötthet, ökad stress, depression och kardiovaskulära avvikelser⁴.
Ökad smärtupplevelse
Skador på vagusnerven minskar nervens förmåga att inte bara förvärra inflammation, utan ökar också smärtkänsligheten på grund av ökad neuronal sensibilisering och inflammation, vilket kan påskynda utvecklingen av immunsjukdomar. Bristen på hämning av smärtbanor genom vagusnerven ökar ytterligare smärtupplevelsen, vilket bidrar till utvecklingen av kronisk smärta som vanligtvis ses vid autoimmuna sjukdomar. Patienter med reumatoid artrit (RA) och systemisk skleros (SSc) upplever ofta fysisk funktionsnedsättning på grund av ihållande inflammation, vilket i slutändan leder till deformiteter och kronisk smärta. Kronisk smärta påverkar livskvaliteten hos patienter med autoimmuna sjukdomar avsevärt och kan bidra till psykiska sjukdomar⁵.
- Pavlov V., & Tracey K. (2012). The vagus nerve and the inflammatory reflex—linking immunity and metabolism. Nat Rev Endocrinol 8, 743–754.
- Breit S., Kupferberg A., et al. (2018). Vagus Nerve as Modulator of the Brain–Gut Axis in Psychiatric and Inflammatory Disorders. Frontiers in Psychiatry, 9.
- Chiu I., von Hehn C. & Woolf C. (2012). Neurogenic inflammation and the peripheral nervous system in host defense and immunopathology. Nat Neurosci 15, 1063–1067.
- Han Y., Wang B., et al. (2022). Vagus Nerve and Underlying Impact on the Gut Microbiota-Brain Axis in Behavior and Neurodegenerative Diseases. J Inflamm Res. 15, 6213-6230.
- Bellocchi C., Carandina A., et al. (2022). The Interplay between Autonomic Nervous System and Inflammation across Systemic Autoimmune Diseases. Int. J. Mol. Sci. 23, 2449.
Nurosym: Terapeutiska effekter vid lindring av postvirala syndrom
Nurosym, en certifierad medicinteknisk produkt, stimulerar nervbanorna genom att sända elektriska impulser till vagusnervens fibrer. Den hjälper till att återställa balansen i nervsystemet och minska risken för och uppkomsten av autoimmuna sjukdomar. Förbättringar inom dessa områden, som härrör från en korrekt funktion av vagusnerven, är avgörande för personer som återhämtar sig från autoimmuna sjukdomar och kan indikeras på följande sätt:
Nurosym förbättrar vagusnervens reglerande funktioner och lindrar effektivt komplikationer vid reumatoid artrit (RA), vilket framgår av den förbättrade hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV). Den observerbara ökningen av HRV under Nurosym-stimulering indikerar en mer uttalad parasympatisk ”vila och matsmältning”-aktivitet, vilket tyder på god hjärtadaptabilitet. Nurosyms roll i att förbättra HRV åtgärdar dessa problem genom att återupprätta autonoma kontrollprocesser, vilket leder till en minskad risk för att utveckla kardiovaskulära komplikationer, såsom ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och arytmi hos personer med autoimmuna tillstånd.
Autoantikroppar är antikroppar som produceras av immunsystemet och som riktar sig mot och attackerar kroppens egna celler och vävnader. Nurosym visade en minskning av nivåerna av anti-autonoma autoantikroppar (a1-AR och b1-AR), vilket kan vara fördelaktigt vid reumatoid artrit (RA), Sjögrens syndrom och lupus. Dessa autoantikroppar påverkar nervsystemet negativt genom att rikta sig mot adrenerga receptorer. Dessutom har forskning om Nurosym visat att det har potential att minska nivåerna av inflammatoriska cytokiner (IL-6, TNF-α), vilket kan vara avgörande för behandling av den systemiska inflammation som ofta förekommer vid autoimmuna sjukdomar. När vagala efferenta fibrer aktiveras minskar de cytokinproduktionen via nikotinreceptorer på makrofager genom den kolinerga antiinflammatoriska vägen. Nurosym hämmar immunceller och signalmolekyler genom att aktivera vagusnerven. Genom att minska systemisk inflammation kan Nurosym inte bara lindra förekomsten och utvecklingen av autoimmuna sjukdomar utan också minska smärtupplevelsen, vilket förbättrar de drabbade individernas dagliga funktion.
Mildra neurogen inflammation
Forskning om Nurosym har visat att minskad inflammation involverar neuropeptider som neuropeptid Y (NPY), vilket leder till en minskning av inflammatoriska reaktioner. Kliniska studier har antytt att NPY spelar en roll vid andra immunförsvarssjukdomar, såsom astma och artrit. Nurosym kan bidra till att minska neurogen inflammation genom att påverka vagusnervens funktion och de banor som involverar neuropeptider. Denna stimulering främjar återställandet av synergin mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet (ANS). Detta kan minska vävnadskänslighet, svullnad, klåda och smärtupplevelse, vilket är betydande problem vid tillstånd som reumatoid artrit (RA), systemisk skleros (SSc), lupus och psoriasis.
Nurosym normaliserar funktionen i mag-tarmkanalen och bukspottkörteln genom att aktivera vagusnerven, vilket förbättrar dess tonus. Vagusnerven, en viktig del av centrala nervsystemet (CNS), är kopplad till hjärna-tarm-axeln och ger parasympatisk innervation till mag-tarmkanalen och bukspottkörteln. Nurosym har visat sig ha en positiv inverkan på mag-tarmfunktionerna, till exempel genom att förbättra rörligheten och enzymutsöndringen. Detta kan potentiellt lindra mag-tarmsymtom och minska systemiska effekter som trötthet och stress. Dessutom kan påverkan på det centrala vagusnervsystemet också minska illamående och kräkningar, samt inflammation, vilket kan leda till förbättringar av tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och typ 2-diabetes.
Nurosym kan hjälpa till att behandla smärta vid autoimmuna sjukdomar genom att förstärka vagusnervens roll i smärtdämpningen eller genom att minska neuronal sensibilisering och inflammation. Stimulering av vagusnervens aurikulära gren kan modulera aktiviteten i nucleus tractus solitarius, som har viktiga afferenta projektioner till locus coeruleus som reglerar smärttröskeln. Den smärtstillande effekten kan också bero på en direkt effekt på autonoma regleringsvägar i hjärnstammen. Detta kan vara särskilt värdefullt vid behandling av kronisk smärta, vilket förbättrar livskvaliteten och sömnen hos patienter med RA och SSc.
Nurosym forskningsbaserade bevis
76 % av Nurosym-patienterna efter 3 månaders regelbunden behandling observerar positiva resultat vid autoimmuna sjukdomar, i samband med en minskning av överaktivitet i det sympatiska nervsystemet, lindring av smärta, minskning av kronisk inflammatorisk respons och oxidativ stress, samt en förbättring av den mentala hälsan som kännetecknas av minskade symtom på depression, trötthet och sömnlöshet.
Låg HRV är förknippad med nedsatt immunförsvar. I Nurosym-studien uppvisade deltagarna som genomgick neuromodulering betydande förbättringar i hjärtfrekvensvariabilitet (HRV), med en betydande ökning på 61 % i mått på hjärtats vagala aktivitet (HF-parameter), tillsammans med betydande förbättringar i andra parametrar (18 % RMSSD, 25 % pRR50, 14 % SDRR), jämfört med placebogruppen.
Fig (A, B, C D). Responsen från den autonoma funktionen mätt med HRV under Nurosym- eller Placebo-förhållanden över tid: (A) HF, (B) RMSSD, (C) pRR50, (D) SDRR. Med Nurosym var mätningarna av HF, RMSSD, PRR50 och SDRR signifikant högre än med Placebo (Parasym Clinical Trials, 2022).
I en Nurosym-studie uppvisade den aktiva gruppen en minskning av nivåerna av anti-autonoma autoantikroppar (α-1AR och (β-1AR) med 29 % jämfört med placebogruppen efter 2 månader. Denna minskning kan tjäna som en indikator på en minskning av immunsystemets tendens att bilda immunkomplex – kluster av antikroppar bundna till antigener.
Fig (A, B). Jämförelse av antiautonomisk autoantikroppsaktivitet mellan Nurosym-neuromodulering och placebokontroll efter 3 månaders förändring. (A) β1-adrenerg (β-1AR) autoantikroppsaktivitet. (B) α1-adrenerg receptor (α-1AR) autoantikroppsaktivitet. P < 0,05. An = antikropp. (Parasym Clinical Trials, 2023).
En annan upptäckt från Nurosym visar på en 78-procentig minskning av inflammation i IL-6 (och andra cytokinnivåer som ~61 % IL-8, ~23 % TNF-α). Minskad inflammation kan minska trötthet, ledvärk, hudutslag och feber.
(Figur A, B) I en tre månader lång studie där Nurosym-enheten användes för hjärtsviktspatienter noterades märkbara förbättringar (*P<0,05) i inflammatoriska biomarkörer: (A) Tumörnekrosfaktor (TNF)-α uppvisade en minskning på cirka 23 %, medan (B) interleukin (IL)-8 uppvisade en markant minskning på cirka 61,3 %. Undersökningen riktade sig specifikt till deltagare med förhöjda inflammationsnivåer vid baslinjen (Parasym Clinical Trials, 2022).
Nurosym-neuromodulering bidrar till att sänka nivåerna av neuropeptid Y (NPY) med cirka 38 % jämfört med placebogruppen, vilket kan påverka neuroimmunaxeln vid autoimmuna tillstånd.
(Fig). En signifikant minskning av koncentrationerna av cirkulerande neuropeptid Y (NPY) observerades efter 6 månaders behandling med Nurosym. NPY är associerat med progression av inflammatoriska sjukdomar (Parasym Clinical Trials, 2020).
Under Parasym-studierna observerades en minskning på 45 % av Beck Depression Score hos patienter med dysautonomi.
Fig. Utveckling av poängen på Beck-depressionsskalan under behandling med Nurosym (dag 0, dag 5 och dag 10). De individuella värdena och medianvärdet visas. Icke-parametrisk Friedman-statistik för parade jämförelser användes, följt av post-hoc Dunns multipel jämförelsetest (Parasym Clinical Trial, 2021).
Parasym-forskningens resultat visade en 48-procentig förbättring av trötthet, vilket tyder på positiva energiresultat för autoimmuna patienter.
Fig. Poäng på Pichot-trötthetsskalan under Nurosym-behandlingen (D0: dag 0, D5: dag 5 och D10: dag 10). En signifikant förbättring av trötthetspoängen efter Nurosym-behandlingen observerades (D0 vs. D10, p<0,0001). (Parasym klinisk prövning, 2021).
Läkare om Nurosym
Patienter om Nurosym
”(...) Den postvirala tröttheten utvecklades till en autoimmun sjukdom. Så jag beställde enheten [Nurosym; tidigare Parasym] och har använt den sedan dess. Jag brukar använda den en gång om dagen, ibland två gånger om dagen om jag har tid, men jag använder den särskilt på natten och som en del av min sänggåendrutin. Jag märker tydligt att jag sover sämre när jag inte använder den. Och jag har märkt att den generellt sett verkar minska inflammationerna i kroppen, för när jag inte använder den känner jag mig mycket mer inflammerad och öm och mår helt enkelt inte bra. Så ja, jag är verkligen jättenöjd med enheten.”
Tatiana
”Nurosym hjälpte till att lindra de många inflammatoriska tillstånd som jag hade utvecklat efter covid, såsom artrit, myokardit, tyreoidit och hjärndimma. Nu när jag mår bättre behöver jag inte använda det varje dag längre, men jag införlivar det fortfarande i min rutin när jag känner behov av att slappna av och återställa mitt nervsystem och hela kroppen.”
”Jag lider av långvarig COVID... Jag hade många muskelspasmer och var också överkänslig för yttre stimuli. Vissa dagar kunde jag inte göra någonting annat än att ligga ner med brusreducerande hörlurar och dämpa belysningen. Det förändrades efter att jag började använda [Nurosym; tidigare Parasym] dagligen... För mig har det varit en utmärkt behandling och jag är tacksam för det.”
Vem är för det?
Nurosym har visat sig vara fördelaktigt för personer som lider av autoimmuna sjukdomar, som kännetecknas av ihållande symtom som trötthet, kognitiv nedsättning och autonom dysfunktion. Det verkar genom att återställa balansen i det autonoma nervsystemet, minska inflammation och lindra neurologiska symtom. Detta gör det till ett lämpligt behandlingsalternativ för personer som lider av de långvariga konsekvenserna av autoimmuna sjukdomar. Nurosym förbättrar framgångsrikt kognitiva och fysiologiska funktioner hos personer med autoimmuna sjukdomar, särskilt i fall där konventionella farmakologiska metoder inte räcker till och endast ger tillfällig lindring av symtomen utan att bidra till att förbättra kroppens autonoma effektivitet.
Protokoll – Så används det
Baserat på forskningsresultat och patienters erfarenheter rekommenderas det att Nurosym-behandlingar för autoimmuna sjukdomar administreras minst två gånger dagligen i minst 30 minuter. Vagusnerven stimuleras när en lätt stickande känsla känns vid tragus. Justering av Nurosym-behandlingarnas längd och frekvens baseras på individuella reaktioner.
Hur ofta
Nurosym rekommenderas att användas två gånger om dagen baserat på klinisk forskning och patienters erfarenheter. Detta upplägg bidrar till optimal energibalans och lugnande effekt på nervsystemet.
Hur länge
Användare bör avsätta 30 minuter på morgonen och 60 minuter innan läggdags för sina Nurosym-sessioner. Regelbundenhet är avgörande för att uppnå önskade resultat.
Resultat
Positiva effekter av Nurosym-terapi kan visa sig inom relativt kort tid. Många användare rapporterar förbättring redan efter några dagars behandling.
